Ensamheten i tunnelbanan

En tur i Pekings tunnelbana. Alla tittar ner i sina mobiler.

För ett par år sedan var jag drygt en vecka i Peking och åkte tunnelbana flera gånger varje dag. Inte alla tider på dygnet var det så mycket folk som på bilden. Men intresset för medpassagerarna var lika litet som det är på tunnelbanan i Stockholm. Nästan alla tittar ner i sina mobiltelefoner.
För 15-20 år sedan hängde man över sin Metro, eller möjligen DN eller Svenskan på resan till jobbet eller skolan. Hela tiden har intresset för medpassagerarna varit i stort sett noll.

Visst kommer det in något par eller några kompisar som pratar med varandra. Men de flesta är tysta, eller pratar i sin mobil. Och det senare ofta med en volym på rösten som gör att man tror att de skriker till någon tre stationer längre bort.

Det är säkert likadant på bussar och annan kollektivtrafik i övriga landet. Själv hade jag svårt att anpassa mig till den här attityden när jag flyttade till Stockholm för snart sex år sedan. När jag och Katarina tidigare bodde i en lägenhet högst upp i ett hyreshus mitt i Sundsvalls centrum hade jag full koll på alla som bodde i huset. Hur och varför? Jo, jag gillar att prata med folk och tycker att det pinsammaste som finns är att stå knäpp tyst i fyra-fem våningar. Så jag bröt den svenska hissnormen och pratade med alla under de fyra år vi bodde där. Det ledde till många intressanta samtal och till och med att några grannar var på vår avskedsfest.

Självklart gör jag likadant nu när vi bor i ett sjuvåningshus i Solna. Men framför allt tar jag chansen att prata med folk i tunnelbanan eller vid busshållplatsen. För ett tag sedan hamnade jag mitt emot en yngre kille med en logga på sin jacka med ett färggrannt firmanamn och under stod det Hudiksvall. Det fick mig att fråga om han var här på semester eller jobb. Han tyckte det var kul att jag frågade och vi fick ett trevligt samtal om hans jobb, om Hudiksvall, Sundsvall och Stockholm mellan fem stationer på blå linjen.

Senast hamnade jag i ett intensivt samtal med en man i min ålder på bussen i Solna. Mellan två hållplatser hann vi avhandla både uppväxt i Norrland respektive Finland och lite annat.
Och vart vill jag komma med det här?
Jo, att det är rent skrämmande med tystnaden och ensamheten.

Vi måste börja prata med varandra! Och det gäller inte bara de normalt så pratglada folkvalda på Helgeandsholmen. För ensamheten märks inte enbart i kollektivtrafiken. Vi har rekord i ensamhushåll och den trenden ser inte ut att minska.

Så här skriver pastorn Anna-Carin Abrahamsson i en debattartikel i tidningen Dagen:
”Det sägs att vi svenskar är världens ensammaste folk. Undersökningar visar att nästan var sjätte svensk saknar en nära vän. Närmare 300 000 svenskar lever helt isolerade från regelbunden kontakt med någon vän eller släkting. Det kan jämföras med en folkmängd ungefär lika stor som Malmös. Vad beror detta på?

Anna-Carin konstaterar att vi lever i ett individualiserat samhälle där fokus på förverkligandet av oss själva verkar vara högsta prioritet i livet. Hon skriver också:
”Du har kanske hört att ensam är stark? Det är samtidens största lögn. Vi behöver vänskap för att kunna vara starka och vara svaga.”

Vad beror all ensamhet på? Var det bättre på bondesamhällets tid, när oftast tre generationer bodde tillsammans och tog hand om varandra? De äldre får klara sig bäst de kan, om de inte är så pigga att de flyttar till solkusten. Om man bor hemma efter 20 så börjar folk undra vad som är fel. Det är väl bara i Stockholm man kan skylla på bostadsbristen.

Generationerna separeras. Ensamheten ökar och därmed även de psykiska problemen. Tänkte återkomma till det senare.

1 tanke på “Ensamheten i tunnelbanan

  1. Pingback: Svenska Dagbladet uppmanar till pratsamhet | Sista ordet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.